BAKGRUND
Definition
Smärta och stelhet/inskränkt passiv rörlighet i axelleden/glenohumeralleden p.g.a. adhesioner mellan kapsel och caput humerusEpidemiologi
Varar oftast i 1-3 år (kan vara upp till 10 år), vanligast mellan mellan 40–70 år, bilateralt i 15 % av fallen. Kan indelas i:- Idiopatisk kapsulit: Vanligast i oftast 45–60 års ålder
- Traumatisk kapsulit: Vanligast hos personer > 40 år
- Kapsulit till följd av inaktivitet: Vanligare hos äldre och vanligare vid DM och thyreoideasjukdomar
Etiologi
Idiopatisk kapsulit: Okänd orsakTraumatisk kapsulit: Uppkommer efter e.g. fall med slag mot skuldran eller efter större operativa ingrepp i thorax eller nacke
Kapsulit p.g.a. inaktivitet: Långvarig inaktivitet hos äldre (efter e.g. fraktur, apoplexi, RA, etc.)
Patogenes
Kapsulit, synovit leder till kontraktur som påverkar på lig. coracohumerale, mjukvävnaden i rotatorkuffen, subscapularismuskeln och bursa subakromialis. Detta leder till nedsatt rörlighet och fibrosbildning i ledkapseln som leder till nedsatt rörlighetPatofysiologi
Patofysiologiska förloppet delas in i 3 faser: smärtfas därefter stelhetsfas och därefter läkningsfas- Idiopatisk kapsulit: Total varaktighet 2-3 år:
- Smärtfas (1-9 månader): Måttliga till svåra, ökande, smärtor, ± vilo- och nattsmärtor, rörelseinskränkning
- Stelhetsfas (12–18 månader): Stabil/max stelhet och smärta som blir mindre efter hand
- Läkningsfas: Lindrig smärta, framstående stelhet. Full rörlighet efter 24–36 månader
- Traumatisk kapsulit och kapsulit till följd av inaktivitet: Total varaktighet ~ 1 år:
- Smärtfas (~ 4 måndader): Måttliga till starka smärtor, ± smärta och nattliga smärtor
- Stelhetsfas (~ 4-6 månader): Ökande stelhet och avtagande smärta
- Läkningsfas (~ 8-12 månader): Lindrig smärta, avtagande stelhet
Predisponerande Faktorer
Immobilisation (efter e.g. humerusfraktur, armbågsfraktur, caput femorisfraktur, collum femorisfraktur), hemiplegi/stroke, DM, thyreoideasjukdomar, Mb Parkinson, inflammatorisk sjukdomar, hjärtsjukdomarDifferentialdiagnoser
Tendinopati, bursit, PMR, följd av tidigare fraktur, RA (monoartrit), cervikala orsaker (C4/C5), axelledsluxation, rotatorcuffrupturKLINISKA MANIFESTATIONER
Allmänt
Kliniska manifestationer på kapsulit och tendinopati kan överlappaSymtom
Sakta och smygande och tilltagande rörelsesmärta, ± vilo- och nattsmärtor (mellan 3-12 månadsperioden), kraftig rörelseinskränkning (svårigheter med påklädning och med att lyfta armen över axelhöjd), ± smärtutstrålning (i uttalade fall) till radialsidan av underarmenTecken
Rörlighet: Passiv och aktiv rörelseinskränkning (lika rörelseomfång) i alla rörelseinriktningar (särskilt abduktion och utåtrotation)- Aktiv och passiv elevation: Smärta och minskad mobilitet. Reducerad med ~ 30 grader
- Passiv lateral/extern rotation/utåtrotation: Mest nedsatt rörelse, smärta. Utåtrotation reducerad med ~ 60 grader
- Passiv abduktion: Smärtsam rörelse, mest minskad mobilitet efter passiv lateral rotation. Abduktion reducerad med ~ 40 grader
- Passiv medial/intern rotation/inåtrotation: Smärtsam, minst nedsatt. Reducerad med ~ 10 grader
Komplikationer
Sympatisk reflexdystrofi, bakteriell artrit (efter kortisoninjektion; är dock mycket sällsynt)UTREDNING OCH DIAGNOS
Kriterier
Klinisk diagnosBlodprover
SR och CRP vid misstanke om PMR (dubbelsidiga besvär)Radiologi
RTG: Oftast normaltUltraljud (UL): Kan påvisa adherenser kring supraspinatussenan
Artrografi: Kan visa minskad ledvolym och kan bekräfta diagnosen
MRT: Kan påvisa kapselförtjockning och kan vara bra i diagnostiskt oklara fall
HANDLÄGGNING
Vårdnivå
Behandlas av allmänläkare och fysioterapeuter. Remiss till ortoped vid tveksamhet om tillståndet och utebliven förbättringBehandlingsöversikt
Ofta självläkande efter 18–26 månader (intervall: 1–3 år) men ofta med kvarstående symtom även efter flera år. Behandlingen inkluderar läkemedel och fysioterapiFarmakologisk Behandling
Analgetika: NSAID (ofta liten effekt) eller paracetamolPerorala steroider: Sämre effekt än injektioner. Kan ges vid liten effekt efter 3-4 steroidinjektioner samt stora smärtbesvär. Exempelvis, prednison 40 mg/dag i 6 veckor med avtrappning till 5 mg dagligen under 3 veckor eller prednisolon 30 mg/dag under 3 veckor
Intraartikulära kortisoninjektioner:
- Allmänt: Ofta brukar 4 injektioner räcka. Injektionsbehandlingen bör avslutas då patienten inte längre har vilo- eller nattsmärtor och kan ligga på den påverkade axeln. Patienten kan få vallningar 1-2 dagar efter injektionen (skall ej förväxlas med allergi). Patienter med idiopatisk kapsulit bör träna försiktigt efter injektionerna medan patienter med traumatisk kapsulit eller kapsulit till följd av inaktivitet bör träna
- Behandlingsregim: Kan visa effekt upp till 1 år
- Första injektionen: Vid beslut om kortisoninjektion
- Andra injektionen: Efter 1 vecka
- Tredje injektionen: 2 veckor efter den andra
- Fjärde injektionen: 3 veckor efter den tredje
- Femte injektionen: 4 veckor efter den fjärde