Adhesiv Kapsulit

Uppdaterad
2019-01-03
ICD-10
M75.0 Adhesiv kapsulit i skulderled
Synonymer
Adhesiv kapsulit i skulderled, frusen skuldra
Andra stavningar
Capsulit
Latin/Grekiska
Capsulitis humeri adhaesiva, periarthritis, pericapsulitis
Engelska
Frozen shoulder, adhesive capsulitis
Beräknad läsningstid: 3 min

BAKGRUND

Definition

Smärta och stelhet/inskränkt passiv rörlighet i axelleden/glenohumeralleden p.g.a. adhesioner mellan kapsel och caput humerus

Epidemiologi

Varar oftast i 1-3 år (kan vara upp till 10 år), vanligast mellan mellan 40–70 år, bilateralt i 15 % av fallen. Kan indelas i:
  • Idiopatisk kapsulit: Vanligast i oftast 45–60 års ålder
  • Traumatisk kapsulit: Vanligast hos personer > 40 år
  • Kapsulit till följd av inaktivitet: Vanligare hos äldre och vanligare vid DM och thyreoideasjukdomar

Etiologi

Idiopatisk kapsulit: Okänd orsak
Traumatisk kapsulit: Uppkommer efter e.g. fall med slag mot skuldran eller efter större operativa ingrepp i thorax eller nacke
Kapsulit p.g.a. inaktivitet: Långvarig inaktivitet hos äldre (efter e.g. fraktur, apoplexi, RA, etc.)

Patogenes

Kapsulit, synovit leder till kontraktur som påverkar på lig. coracohumerale, mjukvävnaden i rotatorkuffen, subscapularismuskeln och bursa subakromialis. Detta leder till nedsatt rörlighet och fibrosbildning i ledkapseln som leder till nedsatt rörlighet

Patofysiologi

Patofysiologiska förloppet delas in i 3 faser: smärtfas därefter stelhetsfas och därefter läkningsfas
  • Idiopatisk kapsulit: Total varaktighet 2-3 år:
    • Smärtfas (1-9 månader): Måttliga till svåra, ökande, smärtor, ± vilo- och nattsmärtor, rörelseinskränkning
    • Stelhetsfas (12–18 månader): Stabil/max stelhet och smärta som blir mindre efter hand
    • Läkningsfas: Lindrig smärta, framstående stelhet. Full rörlighet efter 24–36 månader
  • Traumatisk kapsulit och kapsulit till följd av inaktivitet: Total varaktighet ~ 1 år:
    • Smärtfas (~ 4 måndader): Måttliga till starka smärtor, ± smärta och nattliga smärtor
    • Stelhetsfas (~ 4-6 månader): Ökande stelhet och avtagande smärta
    • Läkningsfas (~ 8-12 månader): Lindrig smärta, avtagande stelhet

Predisponerande Faktorer

Immobilisation (efter e.g. humerusfraktur, armbågsfraktur, caput femorisfraktur, collum femorisfraktur), hemiplegi/stroke, DM, thyreoideasjukdomar, Mb Parkinson, inflammatorisk sjukdomar, hjärtsjukdomar

Differentialdiagnoser

Tendinopati, bursit, PMR, följd av tidigare fraktur, RA (monoartrit), cervikala orsaker (C4/C5), axelledsluxation, rotatorcuffruptur

KLINISKA MANIFESTATIONER

Allmänt

Kliniska manifestationer på kapsulit och tendinopati kan överlappa

Symtom

Sakta och smygande och tilltagande rörelsesmärta, ± vilo- och nattsmärtor (mellan 3-12 månadsperioden), kraftig rörelseinskränkning (svårigheter med påklädning och med att lyfta armen över axelhöjd), ± smärtutstrålning (i uttalade fall) till radialsidan av underarmen

Tecken

Rörlighet: Passiv och aktiv rörelseinskränkning (lika rörelseomfång) i alla rörelseinriktningar (särskilt abduktion och utåtrotation)
  • Aktiv och passiv elevation: Smärta och minskad mobilitet. Reducerad med ~ 30 grader
  • Passiv lateral/extern rotation/utåtrotation: Mest nedsatt rörelse, smärta. Utåtrotation reducerad med ~ 60 grader
  • Passiv abduktion: Smärtsam rörelse, mest minskad mobilitet efter passiv lateral rotation. Abduktion reducerad med ~ 40 grader
  • Passiv medial/intern rotation/inåtrotation: Smärtsam, minst nedsatt. Reducerad med ~ 10 grader
Andra tecken: Markant muskelhypotrofi (hela axeln/skuldran), falskt positiva fynd: ± smärtsam isometrisk abduktion och lateral rotation

Komplikationer

Sympatisk reflexdystrofi, bakteriell artrit (efter kortisoninjektion; är dock mycket sällsynt)

UTREDNING OCH DIAGNOS

Kriterier

Klinisk diagnos

Blodprover

SR och CRP vid misstanke om PMR (dubbelsidiga besvär)

Radiologi

RTG: Oftast normalt
Ultraljud (UL): Kan påvisa adherenser kring supraspinatussenan
Artrografi: Kan visa minskad ledvolym och kan bekräfta diagnosen
MRT: Kan påvisa kapselförtjockning och kan vara bra i diagnostiskt oklara fall

HANDLÄGGNING

Vårdnivå

Behandlas av allmänläkare och fysioterapeuter. Remiss till ortoped vid tveksamhet om tillståndet och utebliven förbättring

Behandlingsöversikt

Ofta självläkande efter 18–26 månader (intervall: 1–3 år) men ofta med kvarstående symtom även efter flera år. Behandlingen inkluderar läkemedel och fysioterapi

Farmakologisk Behandling

Analgetika: NSAID (ofta liten effekt) eller paracetamol
Perorala steroider: Sämre effekt än injektioner. Kan ges vid liten effekt efter 3-4 steroidinjektioner samt stora smärtbesvär. Exempelvis, prednison 40 mg/dag i 6 veckor med avtrappning till 5 mg dagligen under 3 veckor eller prednisolon 30 mg/dag under 3 veckor
Intraartikulära kortisoninjektioner:
  • Allmänt: Ofta brukar 4 injektioner räcka. Injektionsbehandlingen bör avslutas då patienten inte längre har vilo- eller nattsmärtor och kan ligga på den påverkade axeln. Patienten kan få vallningar 1-2 dagar efter injektionen (skall ej förväxlas med allergi). Patienter med idiopatisk kapsulit bör träna försiktigt efter injektionerna medan patienter med traumatisk kapsulit eller kapsulit till följd av inaktivitet bör träna
  • Behandlingsregim: Kan visa effekt upp till 1 år
    • Första injektionen: Vid beslut om kortisoninjektion
    • Andra injektionen: Efter 1 vecka
    • Tredje injektionen: 2 veckor efter den andra
    • Fjärde injektionen: 3 veckor efter den tredje
    • Femte injektionen: 4 veckor efter den fjärde

Fysioterapi

För att upprätthålla den rörlighet som finns kvar och för att underhålla muskulaturen och för att komma igång med egenträning. Intensiv träning (över smärtgränsen) kan förvärra tillståndet genom att öka smärtorna väsentligt. Vid utebliven förbättring efter 1-2 månader bör behandlingen upphöra

Kirurgi

Artroskopisk kapsellösning. Indicerat vid svåra smärtor, nedsatt livskvalitet, behandlingssvikt av annan behandling. Kan dock förvärra tillståndet och vissa kan utveckla komplikationer (e.g. reflexdystrofi som kan leda till recidiv av kapsuliten)
Referenser
1. Ewald A. Adhesive capsulitis: a review. Am Fam Physician 2011; 83: 417-22. American Family Physician