BAKGRUND
Definition
Förvärvade herniationer av colonslemhinnan och submucosa genom colonväggen som är täckt av peritoneum- Äkta (medfödd) divertikel: Innehåller alla lager av colonväggen, ofta högersidig
- Falska (förvärvad) divertikel: Innehåller slemhinnan och submucosa, ofta vänstersidig
- Divertikelsjukdom: Divertikulos med symtom (10–20 % av dem med divertikulos har symtom)
Epidemiologi
Vanligt tillstånd hos den västerländska befolkningen. Lägre förekomst i icke-västerländska länder (i.e. Afrika och Asien). Prevalensen beror ålder där <5% är 40 år, 30 % är 60 år, 65 % är 85 år. Divertikulos orsakar ~ 40 % av episoderna med nedre GI-blödningEtiologi
Genetiska orsaker, förändrad motståndskraft i colonväggen (nedsatt fasthet av bindvävnaden p.g.a. försvagning med åren), störd colonmotilitet, lågt fiberintagPatogenes
Ökad transittid av faeces och minskad avföringsvolymen leder till ökat intraluminal tryck som leder till herniation vid platsen för relativ muskelsvaghet där vasa recta penetrerar för att leverera blod till colonslemhinnan och submucosan. Divertiklar bildas typiskt i parallella rader mellan taeniae coli- Lokalisation: I västvärden och personer > 60 år är divertiklar vanligast i sigmoideum och i colon descendens (90 %) och mindre vanliga i colon ascendens (15 %). I Asien och personer < 60 år gäller det motsatta
- Storlek: Typiskt 5–10 mm i diameter men kan bli > 3 cm. Jättedivertikel mäter 3-15 cm i diameter
Patofysiologi
Vasa recta blir liggande exponerat i botten på divertikeln och utsätts för trauma vilket leder till hemorragiPredisponerande Faktorer
Hög ålder, irritabel tarm, fiberfattig kosthållning, reducerad fysisk aktivitet, obesitas, NSAIDDifferentialdiagnoser
Colon irritabile, colorectal cancer, appendicit, inflammatorisk tarmsjukdomKLINISKA MANIFESTATIONER
Symtom
Asymtomatisk (75–80 %). Eventuella symtom kan vara ökad gasbildning, ändrade avföringsvanor (förstoppning > diarré), vänstersidiga koliksmärtor som ofta utlöses av måltid och lindras genom gasavgång eller tarmtömning. Blödning (hematochezi) börjar oftast plötsligt utan föregående symtom. Det finns en överlappning mellan divertikulos och irritabel tarmTecken
Oftast inget men ibland förekommer ömhet i vänster fossa iliacaKomplikationer
Divertikulit, blödningUTREDNING OCH DIAGNOS
Diagnos
Diagnosen ställs med hjälp av kliniska manifestationer, colonröntgen eller coloskopi eller DT-colonColoskopi
Förstahandsval som säkrare visar tecken på divertikulos. Coloskopi kan ibland p.g.a. spasmer, luminala förträngningar och fixerad tarm vara svårgenomförd och därför kan en colonröntgen utföras initialt och sedan kompletteras med en coloskopiRadiologi
DT-buk: Kan ställ diagnosColonröntgen: Kan utföras initialt och sedan kompletteras med en coloskopi
DT-colografi: Utförs inte regelbundet
Angiografi: Om coloskopi inte kan visualisera källan och pågående blödning är tillräckligt snabb (> 0,5-1 ml/min men ibland krävs > 2 ml/min)
Andra
Radionuklidskanning (fokuserar till blödningskällan)HANDLÄGGNING
Vårdnivå
Specialist: Jättedivertikel och kraftiga blödningar kan behöva behandlas kirurgisktInläggning: Vid komplicerad akut divertikulit eller kraftiga blödningar
Behandlingsöversikt
Beror på om det förekommer en divertikelblödning och blödningens omfattning. Enbart divertikulus utan blödning behandlas med patientinformationEgenbehandling
Regelbundna måltider och fiberrik kost (kontrversiellt)Farmakologisk Behandling
Bulkmedel: Vid förstoppning kan ispaghulaskal (Lunelax) eller sterkuliagummi (Inolaxol) gesAntikolinergika (hyoscyamin): Provas vid plågsamma spasmer i colon
Mesalazin (Asacol, Pentasa): Minskad recidivbenägenheten, dock inte magsmärtorna
Blödning
Allmänt: Upphör spontant hos 70–80 % och kommer tillbaka hos ~ 20–40 %. Ofta behandlas blödningen under diagnostiska undersökningar så som angiografi eller koloskopiAngiografi: Intraarteriell injektion av vasopressin under angiografin kan stoppa blödningen hos 70-90 % av patienterna
Coloskopi: Kan stoppa blödningen med hjälp av elektrokoagulering av kärlen eller injektion av adrenalin
Kirurgi: Segmentell resektion eller subtotal colektomi kan vara indicerat om blödningen inte stoppas genom koloskopi eller angiografi