BAKGRUND
Definition
Trombos och flebit (veninflammation) i ytlig ven (oftast v. saphena magna eller parva)Epidemiologi
Ses oftast hos patienter med varicer och kronisk venös insufficiens. Vanligare hos kvinnor. Genomsnittsålder är 60 år, men den är lägre för kvinnorEtiologi
Varicer: Vanlig orsak till superficiell tromboflebit. Ca 70 % av alla patienter med ytlig tromboflebit har varicerEndotelskada: E.g. efter intravenösa kanyler, injektioner, akuta/kroniska infektioner
Stas: E.g. postoperativt (variceop) och post partum, immobilisering, hjärtsvikt, stroke och trauman
Hyperkoagulabilitetstillstånd: Speciellt vid protein S-brist
Andra: Mb Buerger, paramalignt fenomen
Predisponerande Faktorer
Varicer, intravenös kanyl (Venflon), infektioner, trauma, trombofilitillstånd (medfött och förvärvat), stasDifferentialdiagnoser
Djup ventrombos (DVT), erysipelas, cellulit, rupturerad Bakercysta, lymfangit, erythema nodosumKLINISKA MANIFESTATIONER
Symtom
Ömhet, värme, erytem och lokal svullnad utefter en venTecken
Lokalisation: Vanligen underextremiterna (90 %) och då saphena magna (60–80 %) och saphena parva (10–20 %)Fynd: Lokaliserad palpationsöm indurerad venstam med lätt svullnad och/eller erytem, värme i venens utbredningsområde. Venen kan palperas som en linjär, hård, öm sträng eller knölar. Inga tecken ses till infektion.
Andra tecken: Varicer, lätt feber
Komplikationer
Septisk flebit (vid septisk process distalt före obstruktionen), DVT och lungemboli (sällsynt)UTREDNING OCH DIAGNOS
Diagnos
Allmänt: Om de kliniska fynden är så karaktäristiska behövs inte några ytterligare undersökningar. Ultraljud (duplex) görs vid misstanke om DVTMisstänk malignitet: Vid recidiverande eller migrerande tromboflebiter utan varicer hos patient > 50 år
Misstänk koagulationsrubbning: Om patienten är < 40 år
Blodprover
CRP: Normalt CRP utesluter vanligen en akut, DVT, erysipelas, cellulit eller lymfangitD-dimer: Den kliniska användningen av d-dimer vid tromboflebit är oklar
Ultraljud (Duplex)
Görs för att klargöra trombens utbredning och påvisa DVT samt utesluta cellulit, erythema nodosum eller lymfangit. Vid proximal tromboflebit bör ultraljud görasTrombofiliutredning
Indikation: Idiopatiska fall där det inte är varicer, vid recidivfall, migrerande ytlig tromboflebitHANDLÄGGNING
Vårdnivå
Vårdcentral eller akutmottagning. Remiss till specialist vid oklar diagnos och besvärad patient. Vid upprepade ytliga tromboflebiter kan det vara aktuellt med kirurgi. Misstänkt DVT vid tromboflebit i ljumsken eller då varicer saknasBehandlingsöversikt
Allmänt: Tromboflebit kräver ingen specifik behandling men för att minska smärtan och obehaget kan patienten behandlasDistal tromboflebit: Behandling med NSAID och eventuellt stödstrumpa
Proximal tromboflebit: Lågmolekylärt heparin med/utan NSAID
Terapisvikt: Ultraljud eller flebografi bör göras (för att utesluta DVT) om besvären ej gått över efter 10 dagars behandling
Recidiverande tromboflebit: Förlängd behandling med lågmolekylärt heparin, malignitets- och koagulationsutredning samt remiss till kärlkirurg
Vid lokalisation nära de safenofemorala, eller safenopopliteala förgreninsställena: Kan ligering eller antikoagulantia, i första hand lågmolekylärt heparin övervägas
Egenbehandling
Allmänt: Högt benläge, vila eller sänglägeElastisk binda/strumpa: Kan vara verksamt och has under 1–2 veckor vid tydligt ödem
Farmakologisk Behandling
Distal tromboflebit (nedom knät): NSAID gel/kräm och eventuellt stödstrumpa (kompressionsklass I)- Lokal antiinflammatorisk behandling: Gnids in i påverkad hud 2–3 gånger/dagligen
- Ketoprofen (Orudis, Siduro) eller diklofenak (Voltaren): Se FASS
- Glukosaminoglykanpolysulfat (Hirudoid): Appliceras 2-3 gånger/dag. Kan provas framför allt vid samtidigt hematom
- Peroral behandling: NSAID (e.g. Orudis, Diklofenak, Naproxen) under 8-10 dagar reducerar utbredningen av den ytliga tromboflebiten och minskar smärtorna, men har ingen effekt på risken för djup ventrombos och lungembolikomplikationer
- Preparat: Dalteparin (Fragmin) 200 E/kg, enoxaparin (Klexane) 1,5 mg/kg eller tinzaparin (Innohep) 175 E/kg
- Dosering: Subkutant x 1 i 5-6 (-10) dagar följt av halverad dos i ca 20 dagar. Reducerad dos vid S-kreatinin > 200 mikromol/l
- Måttliga symtom: Man kan börja med halverad dos
- Uttalad inflammation/smärta: Man kan kombinera med NSAID gel/kräm eller kortverkande NSAID p.o. i 3-7 dagar