Irritabel Tarm

BAKGRUND

Definition

Funktionell tarmsjukdom med buksmärtor med perioder av diarré och/eller obstipation

Epidemiologi

Förekommer 10–15 % av alla vuxna. Vanligare hos kvinnor (M:K=2–3:1). Brukar oftast börja i ungdomsåren/ung vuxen ålder och besvären håller ofta i sig hela livet

Etiologi

Okänd. Kan möjligtvis vara p.g.a. genetisk predisposition samt förvärvade faktorer

Patogenes

Ändrad tarmmotilitet, dysfunktion i tarmens nervsystem, gastroenterit (1/5), visceral hypersensitivitet, ändrad central perception av smärtfulla stimuli från tarmen, förändrad koppling mellan hjärnan och tarmen, psykosociala faktorer(ångest/depression), druktosmalabsorption, gluten-överkänslighet, reaktion på kolhydrater

Predisponerande Faktorer

Stress, depression/ångest, fysisk/sexuell misshandel, GI-infektion

Differentialdiagnoser

Celiaki, laktosintolerans, fruktosmalabsorption, ulcerös colit, Mb Crohn, colorectal cancer, gallvägssjukdom, divertikulit, tarminfektion, ischemisk tarmsjukdom, endometrios

KLINISKA MANIFESTATIONER

Symtom

Buksmärtor: Vanligast på vänster sida. Kan vara intensiva och anfallsvisa. Smärtlindring av buksmärtan sker vid defekation och ibland gas
Avföringsrubbningar: Diarré och/eller förstoppning. Diarrén kan komma plötslig på morgonen. Slem i avföringen, ofullständig tarmtömning
Meteorism: Ofta framträdande. Uppsvälld mage under dagen. Fiberintag leder till ökad gasmängd
Andra: Dyspepsi är vanligt

Subklassificering av Irritabel Tarm
Irritabel tarm med diarré (IBS-D)
– Lös avföring > 25 % av tiden och hård avföring < 25 % av tiden – Upp till 1/3 av fallen – Vanligare hos män
Irritabel tarm med konstipation (IBS-C)
– Hård avföring > 25 % av tiden och lös avföring < 25 % av tiden – Upp till 1/3 av fallen – Vanligare hos kvinnor
Irritabel tarm med blandade avföringsvanor (IBS-M)
– Både hårda och mjuka avföringar > 25% av tiden – 1/3-1/2 av fallen

Tecken

Oftast inga

Komorbiditet

Funktionell dyspepsi och refluxsjukdom, muskel- och skelettsjukdom, urologisk och gynekologisk sjukdom, kroniskt trötthetssyndrom, kronisk huvudvärk, ångest/depression

UTREDNING OCH DIAGNOS

Diagnos

Colon irritabile är en uteslutningsdiagnos. Rom III-kriterierna kan möjliggöra en symtombaserad diagnos men bör användas tillsammans med andra undersökningar

Anpassad med modifiering från referens nr 1

Rom III-Kriterier för Irritabel Tarm
≥ 3 dagar/månad under ≥ 3 (12 veckor) månader med funktionella smärtor eller obehag i magen och ≥ 2 av 3 av kännetecken
1. Lindras vid defekation och/eller
2. Förknippas med förändring i avföringsfrekvens och/eller
3. Förknippas med förändring i avföringens form (utseende)

Andra Symtom som kan Stödja Diagnosen Irritabel Tarm
Tilläggssymtom
1. Onormal avföringsfrekvens (fler än tre gånger per dag eller färre än tre gånger per vecka) 2. Onormal form på avföringen (hård/klumpar eller lös/vattnig) 3. Onormal krystning för att få ut avföringen 4. Plötslig avföringsträngning 5. Känsla av ofullständig tömning 6. Slem i avföringen 7. Gasbildning, uppblåsthet eller utspänd mage
Alarmsymtom  – minskar sannolikheten för irritabel tarm
1. Viktminskning, anemi, feber, blod eller pus i avföringen, nattlig avföring

Blodprover

Prover tas för att utesluta andra orsaker/patologi. Dessa prover kan vara Hb, SR, ALP, ALT, anti-tTG IgA (celiaki), calprotektin (ITS), kromogranin A (neuroendokrin tumör), prover för malabsorption (ferritin, folat [serum, RBC], vitamin B12, kalcium)

Avförinsprover

Tas för att utesluta andra orsaker/patologi, e.g. faeces-Hb, bakterie/parasiter
Rektoskopi: kan göras för diagnostisk men även för terapi då patienterna ofta är känsliga vid inblåsning av luft i rectum/colon samt att undersökningen kan minska patientens oro

Coloskopi

Indicerat vid colon irritabile med bara diarré (kollagen/lymfocytär colit), misstanke om organisk sjukdom (e.g. vid alarmsymtom hos personer > 50 år) samt vid alarmsymtom hos personer < 50 år

Radiologi

DT-colon: Kan göras för att utesluta cancer hos äldre

HANDLÄGGNING

Vårdnivå

Behandlas av allmänläkare. Remiss till specialist vid osäker diagnos

Behandlingsöversikt

Symtomatisk läkemedelbehandling kan ibland behövas men oftast behövs ingen behandling alls

Egenbehandling

Information om tillståndet, kostdagbok (identifierar mat som utlöser symtomen), specifik kost (e.g. fiberrik, glutenfri, laktosfri)

Farmakologisk Behandling

Bulkmedel: Sterkuliagummi (Inolaxol), ispaghulaskal (Lunelax, Vi-Siblin)
Peristaltikhämmande: Loperamid (Loperamid, Dimor, Imodium), e.g. 4–12 mg/dag
Antibiotikum: Rifaximin (Xifaxan) 550 mg p.o. x 3 i 14 dagar. Kan provas upp till 2 gånger. Inidicerat vid IBS-D hos vuxna (kvinnor och män). Den exakta verkningsmekanismen för IBS-D är okänd men kan möjligtvis bero på minskat bakteriella innehåll leder till minskning av gas
Annat:

• Linaklotid (Constella): Symtomatisk behandling av vuxna med måttlig till svår colon irritabile med förstoppning (IBS-C). Dosen är 290 μgram 1×1
• Antidepressiva (lågdoserat): Amitriptylin (Amitriptylin, Saroten), klomipramin (Klomipramin, Anafranil)
• Antikolinergika/antispasmodika: Orfenadrin (Norflex), hyoscyamin (Egazil), pepparmintolja
• Melatonin (Circadin): Kan ges hos patienter med sömnproblem. 3 mg kan tas vid sänggående

Andra Behandlingar

Dietist: Kan hjälpa till med kosten, särskild ”IBS-skola” kan ibland erbjudas
Psykoterapi: Kognitiv terapi/KBT, hypnoterapi och psykodynamisk terapi kan provas