Adnexit

Uppdaterad
2018-08-14
ICD-10
N70 (salpingit och ooforit (inflammation i äggledare och äggstock))
Synonymer
Akut pelvisinflammation (API), bäckeninflammation
Andra stavningar
-
Latin/Grekiska
Infectio pelvis femininae
Engelska
Pelvic inflammatory disease (PID)
Beräknad läsningstid: 2 min

BAKGRUND

Definition

Inflammation i adnexa uteri, i.e. endometrit, salpingit (ofta bilateral), ooforit och parametrit (inflammation i stödvävnaderna)

Epidemiologi

10–20 per 100 000 (0,1–0,2 %) i åldersgruppen 15–44 år. Ofta sexuellt överförd, särskilt bland unga människor och är därför vanligast bland unga, sexuellt aktiva kvinnor med flera partners. Tillståndet kan också överföras lymfogent och hematogent

Etiologi

Chlamydia trachomatis (~ 30 % av fallen), Mycoplasma (mindre vanligt), Neisseria gonorrhoeae (ovanligt). Superinfektion med anaerober kan orsaka pelvisabscess
  • Blandinfektioner (vanliga): Gardnerella, Hemophilus influensae, ß-hemolytiska streptococci, staphylocci och Gramnegativa bakterier

Patogenes

Oftast uppåtstigande infektion från cervix

Riskfaktor

Ung patient, låg socioekonomisk status, låg utbildning, högt antal sexualpartners, ny sexualpartner, alkoholanvändning, tidigare salpingit, spiral (långvarig), abort, skrapning av cervix eller uterus

Differentialdiagnoser

Extrauterin graviditet, spontan abort, endometrios, appendicit, akut pelonefrit, ovarialcysta (med torkvering, blödning eller ruptur), myomdegeneration, akut gastroenterit, divertikulit (särskilt hos äldre)

KLINISKA MANIFESTATIONER

Allmänt

Asymtomatiska: Ca 70 % av patienterna med klamydiainfektion är asymtomatiska medan ca 50 % av patienterna med gonorréinfektion är asymtomatiska 
Symtomatiska: 10–20 % av obehandlade patienter med klamydia- eller gonorréinfektion utvecklar adnexit. Symtom/tecken beror på mikrob

Symtom

Buksmärtor i neder delen av buken, bäckensmärtor, flytningar, feber (20% > 38 °C), frossa, dyspareuni (± postkoitala blödningar), dysuri, ± menstruationsrubbningar, ± nedre ländryggsmärtor, illamående och kräkningar, ± smärtor i övre högra kvadranten (kan tyda på perihepatit [Fitz-Hugh-Curtis-syndrom])

Tecken

Oftast få tecken. Flytningar (ej alltid), cervicit (väldigt ofta), palpationsömhet av adnexa och rucköm uterus

Komplikationer

Ärrbildning i äggledarna (20 % – 25 %), ektopisk graviditet (~ 10 %), kroniska pelvissmärtor (~ 20 %), infertilitet

UTREDNING OCH DIAGNOS

Diagnos

Palpationsömhet av adnexa och rucköm uterus samt 1 av 4 av medföljande manifestationer:
  • Feber > 38 °C
  • Förhöjt CRP och LPK
  • Purulenta flytningar
  • Sena tecken (utfyllnad av adnexa, förhöjt SR)

Prover

Blodprover: CRP (> 50 är typiskt), SR (N/förhöjt ), LPK (N/förhöjt ,> 10 000)
Urinprover: Testremsa/urinsticka, β-HCG
Mikrobiologi: Odling för klamydia (sensitiivtet 90–98 %, specifictet 98–100 %), gonorré (sensitiivtet 89–95 %, specifictet 99–100 %)
  • Odling av abscessinnehåll eller biops

Radiologi

Transvaginalt ultraljud (TVUL): Förtjockning av tubarväggen över 5 mm, ofullständiga septa i tuban och kugghjulsfenomen. Vätska i fossa douglasi. Kan påvisa abscess
DT/MRT: MRT > TVUL

Andra Undersökningar

Laparoskopi (gyllene standard): Indicerad vid stor diagnostisk oklarhet

HANDLÄGGNING

Vårdnivå

Patienten bör läggas in vid nedsatt allmäntillstånd, bristande effekt av behandlingen (>1-2 dagar) eller osäker diagnos

Behandlingsöversikt

Tidig diagnos och behandling är avgörande för att förhindra sekvelen

Farmakologisk Behandling

Se tabell nedan

Farmakologisk Behandling av Adnexit
Empirsk behandlingMetronidazol 400 mg x 3 i 7dagar + doxycyklin 200 mg x 1 i 14 dagar eller
Metronidazol 400 mg x 3 i 7dagar + levofloxacin 250 mg x 1 i 14 dagar
Allvarlig infektion i pelvis minor samt konservativ behandling av abscessPiperacillin/tazobaktam 4 g x 3 IV + metronidazol1,5 g x 1 IV första dygnet (därefter 1g x 1) eller
Cefotaxim 1g x 3 IV + metronidazol 1,5 g x 1 IV första dygnet (därefter 1g x 1) eller
Imipenem 0,5 g x 4 IV

Kirurgi

Dränage via ultraljud, laparaskopi, laparatomi vid pelvisabscess
Referenser
1. Gradison M. Pelvic inflammatory disease. Am Fam Physician 2012; 85: 791-6. American Family Physician
2. Sutton MY, Sternberg M, Zaidi A, St Louis ME, Markowitz LE. Trends in pelvic inflammatory disease hospital discharges and ambulatory visits, United States, 1985–2001. Sex Transm Dis 2005; 32: 778-84. PubMed
3. Soper DE. Pelvic inflammatory disease. Obstet Gynecol 2010; 116: 419-28. PubMed