Synonymer
Stenos av valva aortae
Andra stavningar
–
Latin/Grekiska
Stenosis ostii arteriosi sinistri, stenosis ostii aortae
Engelska
Aortic stenosis (AS), aortic valve stenosis (AS)
BAKGRUND
Definition
Aortastenos (AS) indikerar en blodflödesobstruktion mellan vänster kammare (VK) och aorta. Kan delas ytterligare in i aortaklaffstenos (vanligast), subvalvulär stenos, supravalvulär stenosEpidemiologi
Vanligaste förvärvade klaffsjukdomen. Ökad incidens med åldern. Vanligare hos män (M:K=3-4:1). 50 % av diagnoserna ställs postmortem. AS är en markör för kranskärlssjukdomEtiologi
Bicuspida klaffar: Kalcifikation av medfödda bicuspida klaffar (< 70 år). 2 % av befolkningen har medfödda bikuspida klaffarTricuspida klaffar: Kalcifikation av tricuspida klaffarna (> 70 år) är den vanligaste orsaken
Andra orsaker: Reumatisk feber (sällsynt)
Etiologi
Ökat motstånd vid tömning av vänster kammare samt gradvis utveckling av hypertrofi (kompenserar för stenosen) leder till fördröjning av fyllningstiden och ansträngninsdyspné. Hypertrofi och nedsatt perfusionstryck i coronarartärerna leder till ischemi (angina pectoris). Ökad stenos och hypertrofi leder till dilatering av vänster kammare som leder till klinisk hjärtsvikt (HS)Predisponerande Faktorer
Bikuspida klaffar, reumatisk feberDifferentialdiagnoser
Angina pectoris, KOL, lungödem, hjärtinfarkt, övriga klaffsjukdomarKLINISKA MANIFESTATIONER
Symtom
Allmänt: Länge asymptomatiskt. Symtom uppstår vid aortaklaffarea (AKA) < 1 cm2 eller samtidig kranskärlssjukdom (KKS)Angina pectoris: Ökad syreefterfrågan (hypertrofi) samt minskad syreförsörjning (minskat perfusionstryck) ± KKS
Ansträngningssynkope: Perifer vasodilatation med fast CO leder till minskat MAP som leder till minskad cerebralperfusion
Hjärtsvikt (HS): Utflödehinder och diastolisk dysfunktion leder till lungödem, speciellt vid ökad hjärtfrekvens (p.g.a. minskad VK-fyllning). Symtom är dyspné, paroxysmal nokturn dyspné (PND), ortopné
Tecken
Allmänt: Graden av blåsljud reflekterar inte alltid sjukdomens allvarlighetsgradMellansystoliskt blåsljud: Crescendo-decrescendo blåsljud. Kraftigt ejektionsljud (grad II–IV) med hög tonhöjd. Hörs bäst (punctum maximum) över den höger (eller vänster) övre delen av eller vänster sternalrand (HÖSR). Strålar ut till höger clavikel och över carotiskärlen (särskilt a. carotis communis dextra). Har en musikalisk kvalitet vid apex cordis (holo-systoliskt: Gallavardin-effekt). Ökar med passiv benhöjning och minskar vid stående och Valsalva. Vid hypertrofisk kardiomyopati med dynamiskt utflödeshinder minskar blåsljudet vid benhöjning och ökar vid stående och Valsalva
Ejektionsklick: Kan ibland höras efter S1 vid bicuspid klaff. Lågt pulstryck, brakio-radial fördröjning, ihållande PMI
Allvarlighetstecken: Sent blåsljud, paradoxalt delad andraton (S2) eller ohörbart A2, pulsus tardus et parvus (svag och sen puls vid palpation; fördröjd/långsamt stigande carotispuls), S4 (kardiell hypertrofi); stigande och kraftig ictus cordis. Palpabel vibration vid HÖSR eller i arteria communis carotis, fremissement
UTREDNING OCH DIAGNOS
Diagnos
Aortastenos verifieras med dopplerekokardiografiEKG
Har låg sensitivitet. Kan påvisa hypertrofi och/eller grenblockRadiologi
RTG-cor: Kan påvisa klaffkalcifikation ± en bred truncus aorticusEkokardiografi (Doppler): Rekommenderas vid misstanke om aortastenos. Allvarlighetsgraden kan uppskattas