Beräknad läsningstid: 2 min
BAKGRUND
Definition
Kronisk inflammatorisk sjukdom i luftvägarna där många celler och cellulära element har en roll
Etiologi
Okänd etiologi. Det finns stark koppling mellan ADAM 33 och bronkiell hyperreaktivitet. Finns flera utlösande faktorer
Epidemiologi
Förekommer hos 6–10 % av befolkningen. Prevalensen ökar. Vanligare hos barn
Predisponerande Faktorer
Arv (atopiska sjukdomar hos föräldrar och syskon), miljö (allergener från pälsdjur, fiskprodukter och mjöl samt byggmaterial, gaser och kemikalier), passiv rökning, virusinfektioner
Utlösande Faktorer
Virusinfektioner (virusinducerad bronkiolit hos barn), husdammskvalster, husdjur med päls (katt, hund), mögelsvamp, pollen, NSAID (e.g. ASA, hos vuxna), β-blockerare (särskilt icke-kardioselektiva; metoprolol eller atenolol rekommenderas istället), ansträngning, kall/rå luft, dieselavgaser (polyaromatiska kolväten, kväveoxider, mikropartiklar), emotionella reaktioner (skratt, gråt)
Differentialdiagnoser
KOL, akut hjärtsvikt, kronisk hjärtsvikt, lungemboli
KLINISKA MANIFESTATIONER
Symtom
Anfall med pipande och tung andning, andfåddhet, hosta och trånghetskänsla i bröstet
Tecken
Takypné, interkostala indragningar, cyanos, försvagade andningsljud, förlängt expirium, pipljud, knasterljud; tecken rinit och/eller rinosinuit (majoriteten av patienterna)
Komplikationer
Övergång till KOL, sekundär binjurebarksvikt (särskilt vid hög dos av flutikasonpropionat), död
UTREDNING OCH DIAGNOS
Lungfunktionsmätningar
Spirometri (bästa metoden): Kan vara normal och utesluter ej astma. Vid normal spirometri kan PEF-registrering morgon och kväll göras vid symtom (helst före och efter användning av bronkdilaterare)
- Allmänt: Före spirometri bör patienten inte dricka kaffe. Koffein kan förbättra luftvägsfunktionen (upp till 4 timmar). FEV1 och PEF är beroende av kön, ålder och längd. Vad som är patologiskt beror på patientens normalvärde
- Vanlig spirometri (vid obstruktion): FEV1/FVC (FEV1%) < 70 % (0,7)
- Reversibilitetstest (vid obstruktion): Ökad FEV1 med 12 % och 200 ml efter administrering av β2-agonist (e.g. 0,4 mg salbutamol). FEV1 mäts före och 15 minuter efter inhalation av bronkdilaterare
- Ansträngningstest (vid obstruktion): Minskad FEV1 på 10 % och minst 200 ml eller mannitoltest med minskad FEV på 15 % efter kumulativ dos på max 635 mg. FEV1 mäts före och 10 minuter efter fysisk ansträngning (minst 8 min betydande pulsökning)
Peak expiratory flow (PEF): Kan användas för diagnos och uppföljning
- Reversibilitetstest (vid obstruktion): Ökad PEF med 60 l/min, eller 20 % ökning efter administrering av β2-agonist (e.g. 0,4 mg salbutamol). PEF mäts före och 15 minuter efter inhalation av bronkdilaterare
- Variabilitet (vid obstruktion): Variation av PEF från dag till dag med > 20 % och dygnsvariation med > 10 %
- Ansträngningstest (vid obstruktion): Minskat PEF på 20 % och minst 60 l/min. PEF mäts före och 10 minuter efter fysisk ansträngning (minst 8 min betydande pulsökning)
Utandat Kväveoxid (FeNO)
Ökade värden ger dåligt kontrollerad eosinofil-associerad inflammation och indikerar behov av insättande av eller ökad dos inhalationssteroider
Andra Undersökningar
Allergiutredning, EKG (äldre), lung-RTG (utesluta annan lungsjukdom)
HANDLÄGGNING
Vårdnivå
Behandlas av allmänläkare. Remiss till specialist vid tveksam diagnos, yrkesbetingad astma, bristande sjukdomskontroll, svårt astmaanfall, svårbedömd eller svårbehandlad rinit/rinosinuit
Behandlingsöversikt
Den farmakologiska behandlingen kan utgå ifrån GINAs behandlingstrappa (se tabell). Alla steg inkluderar astmautbildning och kontroll av miljöfaktorer
GINA Indelning av Astma (efter grad av kontroll) |
---|
| Kontrollerad | Delvis kontrollerad | Okontrollerad |
Symtom på dagtid | Inga (≤ 2/vecka) | ≥ 2/veckan | ≥ 3 punkter under “delvis kontrollerad” astma förekommer under 1 vecka |
Begränsning av aktivitet | Ingen | All |
Nattliga symtom/uppvaknande | Inga | Ibland |
Behov av akutmedicin | Inget (≤ 2/ vecka) | ≥ 2/veckan |
PEF eller FEV1 | Normal | < 80 % av förväntat eller personbästa |
Behandling beroende på grad |
Kontrollerad | Fortsätt tills lägsta kontrollsteg hittas |
Delvis kontrollerad | Överväg att gå upp ett steg för att få kontroll |
Okontrollerad | Öka behandlingssteg tills kontroll uppnås |
Exacerbation | Behandla som exacerbation |
Farmakologisk Behandling
Vid nyligen diagnostiserad astma kan patienten börja med steg 2-behandling (eller steg 3 vid uttalade symtom). Om kontroll inte uppnås på en viss nivå bör patienten prova med ett högre behandlingssteg
- Nedtrappning: Vid stabila eller vid symtomfrihet i 2-4 månader. Nedtrappning bör gå ett steg åt gången (e.g. 25–50 % nedtrappning efter 3 månader i lugnt skede)
- Stabiliseringsbehandlingar: Vid kraftiga exacerbationer på alla steg. Exempel är prednisolon 5 mg 6-8 x 1 (30–40 mg) dagligen i 7 dagar
Annan Behandling
Vätska (efter ett långt astmaanfall), oxygen (vid akut astmaanfall), respiratorbehandling (vid muskeluttröttning, psykisk trötthet, andningssvikt)
Astma hos Gravida
Vehandlas som hos icke-gravida (SABA, LABA, ICS, teofyllamin). Dock bör inte leukotrienantagonist eller immunterapi påbörjas under graviditet