Astma

Uppdaterad
2018-08-03
ICD-10
J45.0 (huvudsakligen allergisk astma)
J45.1 (icke allergisk astma)
J45.8 (blandad astma)
J45.9 (astma, ospecificerad)
J46.9 (akut svår astma)
Synonymer
Hypersensitiv bronkospasm, bronkiell astma
Andra stavningar
Asthma, astma bronkiale
Latin/Grekiska
Asthma bronchiale
Engelska
Asthma
Beräknad läsningstid: 2 min

BAKGRUND

Definition

Kronisk inflammatorisk sjukdom i luftvägarna där många celler och cellulära element har en roll

Etiologi

Okänd etiologi. Det finns stark koppling mellan ADAM 33 och bronkiell hyperreaktivitet. Finns flera utlösande faktorer

Epidemiologi

Förekommer hos 6–10 % av befolkningen. Prevalensen ökar. Vanligare hos barn

Predisponerande Faktorer

Arv (atopiska sjukdomar hos föräldrar och syskon), miljö (allergener från pälsdjur, fiskprodukter och mjöl samt byggmaterial, gaser och kemikalier), passiv rökning, virusinfektioner

Utlösande Faktorer

Virusinfektioner (virusinducerad bronkiolit hos barn), husdammskvalster, husdjur med päls (katt, hund), mögelsvamp, pollen, NSAID (e.g. ASA, hos vuxna), β-blockerare (särskilt icke-kardioselektiva; metoprolol eller atenolol rekommenderas istället), ansträngning, kall/rå luft, dieselavgaser (polyaromatiska kolväten, kväveoxider, mikropartiklar), emotionella reaktioner (skratt, gråt)

Differentialdiagnoser

KOL, akut hjärtsvikt, kronisk hjärtsvikt, lungemboli

KLINISKA MANIFESTATIONER

Symtom

Anfall med pipande och tung andning, andfåddhet, hosta och trånghetskänsla i bröstet

Tecken

Takypné, interkostala indragningar, cyanos, försvagade andningsljud, förlängt expirium, pipljud, knasterljud; tecken rinit och/eller rinosinuit (majoriteten av patienterna)

Komplikationer

Övergång till KOL, sekundär binjurebarksvikt (särskilt vid hög dos av flutikasonpropionat), död

UTREDNING OCH DIAGNOS

Lungfunktionsmätningar

Spirometri (bästa metoden): Kan vara normal och utesluter ej astma. Vid normal spirometri kan PEF-registrering morgon och kväll göras vid symtom (helst före och efter användning av bronkdilaterare)
  • Allmänt: Före spirometri bör patienten inte dricka kaffe. Koffein kan förbättra luftvägsfunktionen (upp till 4 timmar). FEV1 och PEF är beroende av kön, ålder och längd. Vad som är patologiskt beror på patientens normalvärde
  • Vanlig spirometri (vid obstruktion): FEV1/FVC (FEV1%) < 70 % (0,7)
  • Reversibilitetstest (vid obstruktion): Ökad FEV1 med 12 % och 200 ml efter administrering av β2-agonist (e.g. 0,4 mg salbutamol). FEV1 mäts före och 15 minuter efter inhalation av bronkdilaterare
  • Ansträngningstest (vid obstruktion): Minskad FEV1 på 10 % och minst 200 ml eller mannitoltest med minskad FEV på 15 % efter kumulativ dos på max 635 mg. FEV1 mäts före och 10 minuter efter fysisk ansträngning (minst 8 min betydande pulsökning)
Peak expiratory flow (PEF): Kan användas för diagnos och uppföljning
  • Reversibilitetstest (vid obstruktion): Ökad PEF med 60 l/min, eller 20 % ökning efter administrering av β2-agonist (e.g. 0,4 mg salbutamol). PEF mäts före och 15 minuter efter inhalation av bronkdilaterare
  • Variabilitet (vid obstruktion): Variation av PEF från dag till dag med > 20 % och dygnsvariation med > 10 %
  • Ansträngningstest (vid obstruktion): Minskat PEF på 20 % och minst 60 l/min. PEF mäts före och 10 minuter efter fysisk ansträngning (minst 8 min betydande pulsökning)

Utandat Kväveoxid (FeNO)

Ökade värden ger dåligt kontrollerad eosinofil-associerad inflammation och indikerar behov av insättande av eller ökad dos inhalationssteroider

Andra Undersökningar

Allergiutredning, EKG (äldre), lung-RTG (utesluta annan lungsjukdom)

HANDLÄGGNING

Vårdnivå

Behandlas av allmänläkare. Remiss till specialist vid tveksam diagnos, yrkesbetingad astma, bristande sjukdomskontroll, svårt astmaanfall, svårbedömd eller svårbehandlad rinit/rinosinuit

Behandlingsöversikt

Den farmakologiska behandlingen kan utgå ifrån GINAs behandlingstrappa (se tabell). Alla steg inkluderar astmautbildning och kontroll av miljöfaktorer

GINA Indelning av Astma (efter grad av kontroll)
 KontrolleradDelvis kontrolleradOkontrollerad
Symtom på dagtidInga (≤ 2/vecka)≥ 2/veckan≥ 3 punkter under “delvis kontrollerad” astma förekommer under 1 vecka
Begränsning av aktivitetIngenAll
Nattliga symtom/uppvaknandeIngaIbland
Behov av akutmedicinInget (≤ 2/ vecka)≥ 2/veckan
PEF eller FEV1Normal< 80 % av förväntat eller personbästa
Behandling beroende på grad
KontrolleradFortsätt tills lägsta kontrollsteg hittas
Delvis kontrolleradÖverväg att gå upp ett steg för att få kontroll
OkontrolleradÖka behandlingssteg tills kontroll uppnås
ExacerbationBehandla som exacerbation

Farmakologisk Behandling

Vid nyligen diagnostiserad astma kan patienten börja med steg 2-behandling (eller steg 3 vid uttalade symtom). Om kontroll inte uppnås på en viss nivå bör patienten prova med ett högre behandlingssteg
  • Nedtrappning: Vid stabila eller vid symtomfrihet i 2-4 månader. Nedtrappning bör gå ett steg åt gången (e.g. 25–50 % nedtrappning efter 3 månader i lugnt skede)
  • Stabiliseringsbehandlingar: Vid kraftiga exacerbationer på alla steg. Exempel är prednisolon 5 mg 6-8 x 1 (30–40 mg) dagligen i 7 dagar

Annan Behandling

Vätska (efter ett långt astmaanfall), oxygen (vid akut astmaanfall), respiratorbehandling (vid muskeluttröttning, psykisk trötthet, andningssvikt)

Astma hos Gravida

Vehandlas som hos icke-gravida (SABA, LABA, ICS, teofyllamin). Dock bör inte leukotrienantagonist eller immunterapi påbörjas under graviditet
Referenser
1. Läkemedelsbehandling vid astma - behandlingsrekommendation: Information från Läkemedelsverket 2015;26(3):26–43.
2. British asthma guidelines coordinating committee. British guidelines on asthma management: 1995. Review and position statement. Thorax 1997; 52: S1-24