Difteri

BAKGRUND

Definition

Infektion i mucosae (ÖLI) eller huden (sår) orsakade av Corynebacterium diphtheriae (kan producera toxin)

Epidemiologi

Allmänt: Barnsjukdom som är väldigt ovanlig. C. diphtheriae finns bara hos människor
Överföring: Någon from av närkontakt krävs för att sprida bakterien då den sprids/överförs med sekretion från luftvägarna som droppsmitta (hosta och nysningar) eller genom att kyssas eller att dricka från samma flaska och liknande. Difteri kan förekomma i nasal, pharyngeal (vanligast), laryngeal eller kutan form
Inkubationstid (IT): Vanligast 2-5 dagar (intervall 1-10 dagar). Komplikationerna till difteri kan komma flera veckor efter symtomstarten

Etiologi

Corynebacterium diphtheriae (aerobisk, Gram-positive bacillus) ± toxinproduktion. Det finns tre biotyper; C. diphtheriae gravis, intermedius och mitis

Patogenes

Toxinproducerande stammar producerar  toxin som inhiberar cellulär proteinsyntes som leder till lokal vävnadsdestruktion och membranbildning samt komplikationer (myokardit, neuropati, trombocytopeni och proteinuri)

Riskfaktorer

Bristfällig vaccination av barn eller boosterdoser av vaccin i vuxen ålder

Differentialdiagnoser

Bakteriell pharyngotonsillit, infektiös mononukleos, HSV/adenovirusinfektion, Vincent angina (tonsillit med sårbildning och gulbrun beläggning)

KLINISKA MANIFESTATIONER

Symtom

Halsont, feber, allmänsymtom (sjukdomskänsla och utmattning), stridor/± cyanos (kan uppkomma p.g.a. membransvullnad som täpper igen luftvägarna [äkta krupp])

Tecken

Gulvita/grå och klibbiga membran som sitter fast och som täcker pharynx/tonsiller. Borttagning av dessa membran leder till blödning). Cervical lympfadenopati, kroniska sår (kutan difteri), ± tecken till myokardit (arytmier, hjärtsvikt) eller neuropati (e.g. diplopi, tal- och sväljbesvär)

Komplikationer

Myokardit, neuropati, luftvägsobstruktioner

UTREDNING OCH DIAGNOS

Diagnos

Odling av prov från hals (pseudomembranet) eller hudsår bekräftar diagnosen. Vid positiv odling bör toxintest utföras på isolatet

Undersökningar

Aktuella blodprover: TPK (trombocytopeni), Hb, kreatinin, ± leverstatus
Urinprover: Kan påvisa proteinuri
Annat: EKG

HANDLÄGGNING

Vårdnivå

Remiss till specialist vid misstanke av tillståndet

Behandlingsöversikt

Antibiotika, boosterdos med vaccin ± antitoxin

Respiratorisk Difteri

Antitoxin (från hästserum): Bör ges snabbt/tidigt (annars sämre effekt). Serumsjuka kan ses i 10% av behandlade patienter. De med överkänslighet mot hästserum bör desensibiliseras före administrering av antitoxin

• Dosering: 20 000-40 000 enheter för faryngeal/laryngeal difteri vid sjukdom < 48 tim. 40 000-60 000 enheter ges för nasofaryngeal sjudom och 80 000-120 000 enheter för sjukdom > 3 dagar vid diffus halssvullnad. IV-infusion av antitoxin bör göras över 60 minuter

Antibiotika:

• Erytromycin (Ery-Max): 500 mg x 4 p.o. eller i.v.
  • Alternativ: Klaritromycin (Klacid, Clarithromycin) eller azitromycin (Azitromax, Azithromycin)
• Bensylpenicillin (Bensylpenicillin): 25,000-50,000 enheter/kg i.v. till max 1,2 milljon enheter x 2 x 14 dagar. Därefter kan man övergå till peroral behandling

Boosterdos med vaccin: Ges till fullvaccinerade och full vaccinering till tidigare ovaccinerade

Kutan Difteri

Antibiotika: Erytromycin (Ery-Max) p.o. (500 mg x 4) eller bensylpenicillin (Bensylpenicillin) i.m. bör användas i minst 14 dagar
Övrigt: Isolering (för att undvika smittspridning) ± full vaccination/booster (beroende på vaccinationsstatus)

Profylax

Vaccin (detoxifierat difteritoxoid) finns i grundvaccinationsprogrammet