Synonymer
Halsfluss, tonsillit
Andra stavningar
Pharyngotonsillit
Latin/Grekiska
Pharyngotonsillitis, tonsillitis acuta
Engelska
Pharyngotonsillitis, tonsillitis, sore throat
BAKGRUND
Definition
Generell inflammation i svalget (tonsillerna och omgivande vävnad) orsakad av en virus- eller bakterieinfektion- Tonsillit: Inflammation i tonsillerna
- Faryngit: Inflammation av bakre svalgväggen och den lymfoida vävnaden i lateralsträngarna
Etiologi
Virus: Vanligaste orsaken till faryngotonsillit (> 50%). Inkluderar Adenovirus, Rhinovirus, Coronavirus, Ebstein-Barr-virus (EBV)Bakterier:
- Streptococcus pyogenes (GAS, GABHS): Vanligaste och viktigaste orsaken till bakteriell faryngotonsillit. Följdsjukdomar i form av glomerulonefrit och reumatisk feber är i dag extremt sällsynta
- Streptococcus grupp B, C och G: Kan ge tonsillit och förekommer relativt ofta
- Fusobacterium necrophorum: Kan orsaka Lemierre-syndrom som är en ovanlig men mycket allvarlig infektion. Förekommer framför allt hos unga (15-30 år). Kan ge svår sepsis med bl.a. andningspåverkan och trombos i v.jugularis (svullnad på ena sidan av halsen)
- Andra bakterier: Staphylococcus aureus, Corynebacterium diphteriae, Anaerober förekommer i blandning (Vincent-angina). Neisseria gonorrhoeae, Mycoplasma pneumoniae, Clamydia pneumoniae
Epidemiologi
Faryngotonsillit förekommer mest under vinterhalvåret men kan även toppa under höst och vårDifferentialdiagnoser
Mononukleos (även vuxna), peritonsillit, lymfom, tonsillcancer, angina Vincenti, difteriKLINISKA MANIFESTATIONER
Symtom
Allmänt:- Initialt har patienten feber, sjukdomskänsla och halsont och då ofta med smärtutstrålning mot ett eller båda öronen
- Tilltagande svullnad i halsen och av körtlar i käkvinklarna som ofta ömmar uttalat (till skillnad från mononukleos där körtlarna ofta är stora men vanligen mindre ömmande)
Symtom på GABHS: Akut insjuknande med hög feber, kraftiga pharynxsmärtor (högt upp i halsen), svälningssvårigheter och smärta vid sväljning (odynofagi)
- Associerade symtom: Eventuellt sår i näsöppningar, angulär keilit, paronyki och impetigo
Faryngotonsillit hos Barn |
---|
◊ Hos barn < 3 år ses GAS-orsakad faryngotonsillit mycket sällan varför annan diagnos i allmänhet bör övervägas (virus är vanligast). Istället ses en mer allmän infektionsbild med hosta, snuva, feber och ofta impetigo med såriga näsöppningar. Ibland rodnad över panna och kinder, blekhet runt munnen, smultrontunga, paronyki ◊ Associerade symtom: Barn kan även ha perianala dermatiter eller vulviter och balaniter |
Vid Dessa Symtom bör Patienten Bedömas Akut |
---|
◊ Uttalad hals-svalgsmärta ◊ Kraftig allmänpåverkan ◊ Svårigheter att svälja saliven och att gapa, odynofagi ◊ Påverkad andning ◊ Samtidig diarré eller kräkning |
Tecken
Allmänt: Det är svårt att urskilja viral och bakteriell faryngotonsillit. Vanligen ses erytem i pharynx och tonsiller, oftast förstorade tonsiller med vita proppar eller beläggningarTecken på GABHS:
- Centorkriterier: Se nedan. Samtidig feber > 38,5°C, ömmande lymfkörtlar i käkvinklarna, beläggning på tungan och/eller tonsiller och frånvaro av hosta tyder på GABHS
- Andra tecken: Foetor ex ore (kan även tyda på mononukleos), pharynxerytem, smultrontunga, petekier i gommen, röd svullen uvula, perioral blekhet, angulär keilit, impetigo, scarlatinalikt exantem och paronyki
Komplikationer
Peritonsillit/halsböld/peritonsillär abscess: Uppträder hos cirka 2 % av alla patienter med faryngotonsilliter. Uppstår då tonsillen inte kan hålla tillbaka infektionen. Risken kan minskas med antibiotikabehandling. Abscessen incideras och tömms i lokalbedövning av ÖNH-specialist. Detta för att undvika att den spontant tömmer sig bakåt mot kärlskidanReumatisk feber och glomerulonefrit: Mycket sällsynta och motiverar i sig inte antibiotikabehandling
Sepsis: Kan uppstå vid GABHS-infektion med eller utan symtom från pharynx
UTREDNING OCH DIAGNOS
Kriterier
Centorkriterier:- Kan användas för att värdera behovet av GAS-diagnostik vid faryngotonsillit hos patienter ≥ 3 år
- Snabbtest för GAS kan motiveras vid ≥ 3 Centorkriterier
- Vid färre än 3 Centorkriterier finns ingen visad nytta med antibiotika även om GAS påvisas
Centorkriterier |
---|
1. Feber ≥ 38,5°C 2. Ömmande käkvinkeladeniter/lymfkörtlar 3. Beläggning på tonsillerna (hos barn 3 – 6 år räcker rodnade och svullna tonsiller som kriterium) 4. Frånvaro av hosta |
Blodprover
CRP: Kan inte skilja mellan bakteriell och viral faryngotonsillit och har därför ingen roll i utredningenStrep A test (snabbtest): Tas vid ≥ 3 Centorkriterier, se ovan. Påvisar endast grupp A streptokocker. Snabbtestet har i regel hög specificitet och god sensitivitet men kan ge otillfredsställande svar tidigt i förloppet och kan även bli positivt på avdödade streptococker varför provtagning vid täta recidiv är mindre tillförlitligt
- Vid ≥ 3 uppfyllda Centorkriterier och positivt snabbtest rekommenderas antibiotikabehandling
- Vid negativt snabbtest för GAS rekommenderas symtomlindrande behandling vid behov. Överväg diagnostik för mononukleos
Leverprover: Vid misstanke om mononukleos
Odling: Odla vid osäker diagnos och vid recidiv
HANDLÄGGNING
Vårdnivå
Behandlas vanligen på vårdcentral. Remiss till specialist/sjukhus vid:- Misstänkt halsböld – akut remiss
- Misstänkt Lemierres-syndrom – akut remiss
- Kraftig allmänpåverkan oberoende av resultat av snabbtest – akut remiss
- Kvarstående tonsillhypertrofi
Behandlingsöversikt
Bakteriell faryngotonsillit:- Indikation för antibiotika: ≥ 3 uppfyllda Centorkriterier och samtidigt ett positivt snabbtest. Detta för att minska antibiotikaresistensen
- Effekt av behandling:
- Observera att flertalet av patienter med tonsillit blir symtomfria inom 1 vecka oavsett om antibiotika ges – även vid GABHS-infektion
- Streptokockinfektion behandlas dock väldigt ofta i praktiken med antibiotika för att:
- Ge snabb symtomlindring. Behandling kan förkorta symtomduration med 1-2,5 dygn om patienten har fynd av GAS och ≥ 3 Centorkriterier. Dessutom verkar antibiotikan på febern och smärtan
- Minska smittspridning av Streptococcus pyogenes (bl. a daghem)
- Förebygga reumatisk feber och minska risken för glomerulonefrit – dock sällsynta komplikationer
- Förebygga aktivering av psoriasis
- Förebygga bakteriella komplikationer (otit, sinuit, lymfadenit, peritonsillit/halsböld)
Definitioner Relaterade Till Behandlingen |
---|
◊ Recidivtonsillit: Recidivinfektion/återinsjuknande inom 1 månad efter avslutad behandling ◊ Reinfektion: Återkommande infektion ◊ Terapisvikt: Bristande klinisk effekt (oförändrad, förvärrad eller på nytt uppblossande) under pågående behandling |
Farmakologisk Behandling
NSAID:- Peroralt NSAID: Diklofenak (Diklofenac), 50 mg x 3 i 5 dagar eller naproxen (Naproxen), 500 mg x 2 i 5 dagar. NSAID ger bra smärtlindring
- Lokal NSAID: Flurbiprofen (Strefen) sugtablett, 1 sugtablett var 3:e-6:e timme efter behov. Högst 5 sugtabletter/dygn. Detta läkemedel bör användas i högst tre dagar. Ej indicerat för barn under 12 år
- Förstahandsalternativ: PcV (fenoximetylpenicillin), e.g. Kåvepenin eller Avopenin
- Vuxna: Kåvepenin 1 g x 3 i 10 dagar
- Barn: Kåvepenin 12,5 mg/kg kroppsvikt x 3 i 10 dagar
- Penicillinallergi: Klindamycin (Dalacin, Clindamycin) ges speciellt vid risk för typ 1-reaktioner
- Vuxna: Dalacin 300 mg x 3 i 10 dagar
- Barn: Dalacin 5 mg/kg kroppsvikt x 3 i 10 dagar
- Recidivinfektion: Klindamycin (dosering enligt ovan) eller cefadroxil. Odla innan
- Vuxna: Cefadroxil, 500 mg x 2 i 10 dagar
- Barn: Cefadroxil mixtur, 15 mg/kg kroppsvikt x 2 i 10 dagar
- Joderad povidon (Nyodex): Receptfritt gurgelvatten som kan användas vid lindrig viral eller bakteriell faryngotonsillit. För vuxna och barn över 12 år. Skall spädas före användning
- Lidokain (Xylocain viskös): Receptbelagd oral lösning
Kirurgi
Tonsillektomi: Ställningstagande vid upprepade infektioner (3-4 tonsilliter per år) som är verifierade med odling eller snabbtester och så allvarliga symtom att dagliga aktiviteter påverkas. Indicerat även vid upprepade peritonsilliterReferenser
1. Läkemedelsverket, Stramas behandlingsrekomendationer publicerade 14 dec 20122. Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård. Smi, Läkemedelsverket, Strama (2013)