BAKGRUND
Definition
Hudlesioner kan grovt delas in i 2 typer, i.e., primära och sekundär hudlesionerHUDLESIONER
Primära Hudlesioner
En lesion som kroppen producerar som inte har förändrats av trauma eller manipulation och har inte gått tillbaka| Primära Hudlesioner | |
|---|---|
| Makel (makula, macula) | Platt lesion, mindre än 5 mm. Skiljer sig endast från omgivande hud med avseende på dess färg |
| Patch (stor fläck) | Stor makel eller tunt plack, beroende på vem du frågar |
| Papel | Upphöjd lesion mindre än 5 mm. Dess innehåll består av inflammatoriska celler, tumörceller eller ansamlingar av metaboliska biprodukter, e.g. lipider |
| Plack (plaque) | Upphöjd lesion. Vanligen större än 2 cm; dess yta är större än dess höjd |
| Nodulus (nodul, liten knuta) | Liknar en papel men mäter 5 mm-5cm. Är ofta djup och palpabel |
| Tumor | En stor knöl som är > 5 cm |
| Pustel (pustula) | En förhöjd lesion innehållande varig vätska (vit, grå, gul, grön) |
| Vesikel (vesicula, liten blåsa) | Liten upphöjd lesion som är vätskefylld, < 5 mm |
| Bulla (står vesikel/blåsa) | Större vesikel; > 5 mm |
| Specifika typer av Primära Lesioner | |
| Cysta | En epitel-fodrad ansamling innehållande halvfast eller flytande material |
| Urtika (kvaddel) | En speciell form av papel eller plack som bleknar och är övergående. Bildas av ödem i dermis (e.g. urtikaria) |
| Komedoner | Ansamling av talg och keratin. Kan delas in i: Öppen komedon: pormask Sluten komedon: whitehead |
| Petekier (petechiae) | Liten pinpoint extravasering av blod i dermis som,resulterar i hemorragiska skador. Bleknar inte. < 3 mm i storlek |
| Purpura | Större än petekier, 3 mm-1 cm i storlek |
| Ekkymos (ecchymosis, blåmärke | Större än purpura, > 1 cm i storlek |
| Telangiektasi (telangiectasia) | Dilaterade ytliga blodkärl. Kan blekna |
Sekundära Hudlesioner
En lesion som uppstår under evolutionsprocessen av en hudsjukdom, genom manipulation eller p.g.a. komplikation av primära lesionen (e.g. gnidning, pruritus, infektion)| Sekundära Lesioner | |
|---|---|
| Krusta (crusta) | Torkad vätska (serum, blod eller purulent exudat), e.g. impetigo |
| Fjäll (squama) | Keratinöverskott (e.g. seborroiskt eksem) |
| Lichenifiering | Förtjockning av hud och accentuering av normala hudmarkeringar, e.g. kronisk atopisk dermatit |
| Fissur | Linjär slitsliknande klyvning av huden |
| Exkoriation | Hudavskrapning |
| Atrofi | Histologisk minskning av storleken och antalet celler eller vävnader, vilket resulterar i uttunning eller nedtryckning av huden |
| Erosion | Ett avbrott i huden som omfattar epidermis. Läker utan ärrbildning |
| Ulcus (sår) | Ett avbrott i huden som sträcker sig in i dermis eller djupare. Läker med ärrbildning |
| Ärr | Fibros i dermis och subcutis (kan vara hypertrofisk eller atrofisk) |
Etiologisk Översikt
Se tabell nedan för olika vanliga problem| Etiologisk Översikt för Vanliga Dermatologiska Tillstånd | |||
|---|---|---|---|
| Lesion | Infektion | Inflammation | Diverse/annat |
| Brun makel | – | Post-inflammatorisk, hyperpigmentering | Kongenitalt: Café-au-lait-fläckar, nevus, Neoplasi: Lentigo maligna, MM, pigmenterad BCC Övrigt: Melasma, kloasma (“graviditetsmask”), UV-strålning, solar lentigo, fräknar (ephelis) |
| Diskret röd papel | Follikulit, furunkel, skabb | Acne vulgaris, lichen planus, rosacea, psoriasis, urtikaria | Vaskulärt: Hemangiom, pyogent granulom Övrigt: Dermatofibrom, miliaria rubra, bett/stick |
| Röda fjäll | Pityriasis rosea, sekundär syfilis, tinea | Dermatit (atopisk, kontakt, nummulär, seborroisk), diskoid lupus, lichen planus, psoriasis, pityriasis rosea | Mycosis fungoides, antihypertensiva medel (an leda till Lichen planus eller psoriasis). Betablockerare kan förvärra psoriasis |
| Pustel | Candida, dermatofyter, impetigo, septisk vaskulit, vattkoppor | Acne vulgaris, rosacea, dyshidrotisk dermatit, pustulös follikulit, pustulös psoriasis | Hidradenitis suppurativa, akut generaliserad exantematös pustulos (vanligen sekundärt till läkemedel) |
| Vesikel | Kattklössjuka, impetigo, HSV, VZV, mollusker, Coxsackie, skabb | Akut kontaktdermatit, dyshidrotiskt eksem | Dermatitis herpetiformis, porphyria cutanea tarda |
| Bulla | Bullös impetigo | Akut dermatit, erythema migrans (EM), Steven-Johnson-syndrom (SJS), toxisk epidermal nekrolys (TEN), SLE | Autoimmuna: Bullös pemfigoid, pemfigus vulgaris Annat: Dermatitis herpetiformis, porfyri cutanea tarda |
| Ulcus – mun | Aspergillos, CMV, Coxsackie, kryptokockos, HSV, VZV, HIV, tuberkulos, syfilis | Allergisk stomatit, EM, SJS, TEN, lichen planus, seronegativa artropatier, SLE, recidiverande aftös stomatit, Behçet-sjukdom | Autoimmun: Pemfigus vulgaris Kongenitalt: XXY-syndrom Hematologi: Sicklecellanemi Neoplasi: BCC, skivepidelcancer Annat: Kemoterapi, strålbehandling |
| Ulcus – hud | Pest, Syfilis, TB, tularemi | RA, SLE, vaskulit, pyoderma gangrenosum (ulcerös colit) | Autoimmun: Necrobiosis lipoidica diabeticorum (vid e.g. diabetes mellitus) Kongenitalt: XXY-syndrom Hematologiskt: Sicklecellanemi Neoplasi: Skivepidelcancer Vaskulärt: Sår (arteriella, neurotrofa, tryck, venösa, aftösa, traumatiska), leukoplaki |
HUDTYPER
Definition
Kan grovt indelas i 6 olika hudtyper som används för att klassificera hur väl man tål solens UV-strålning| Hudfototyper/hudtyper (Fitzpatrick-skala) | ||
|---|---|---|
| Fototyp/hudtyper | Hudfärg | Hudens svar till solexponering (utan solskydd) |
| Hudtyp 1 | Vit | Bränner sig alltid i solen och blir inte bruna |
| Hudtyp 2 | Vit | Bränner sig lätt och blir något bruna |
| Hudtyp 3 | Vit | Bränner sig ibland och blir lätt bruna |
| Hudtyp 4 | Ljusbrun | Bränner sig inte särskilt mycket och blir lätt bruna |
| Hudtyp 5 | Brun | Tål solen väl, bränner sig sällan och blir mycket bruna |
| Hudtyp 6 | Mörkbrun eller svart | Bränner sig aldrig och blir mycket bruna |