Hypertensiv Kris

BAKGRUND

Definition

Mycket högt blodtryck (vanligen >240/130 mmHg) och samtidig organpåverkan såsom encefalopati, retinopati, myokardischemi eller njursvikt. Kristecken kan dock uppträda vid lägre trycknivåer vid lungödem

Epidemiologi

Förekommer hos 1-2 % hos alla med hypertoni. Vanligare hos män, äldre och mörkhyade/svarta personer

Etiologi

Vanligaste orsaken: Essentiell hypertoni som antingen är odiagnostiserad eller otillräckligt behandlad
Näst vanligaste orsaken: Hypertoni sekundärt till njursjukdom, såsom njurartärstenos, akut glomerulonefrit, kollagenvaskulära sjukdomar eller njurtransplantation
Andra orsaker: Snabbt progredierande sekundär hypertoni till intracerebral process (särskilt cerebellumblödning), primär hypertoni med akut försämring, feokromocytom (mycket sällsynt), eklampsi, hyperaldosteronism, sympatomimetiska läkemedel/droger, autonom dysfunktion (efter ryggmärgsskada)

Predisponerande Faktorer

Otillräckligt behandlad hypertoni (vanligast), hög ålder, svarta/mörhyade, manligt kön, användning av sympatomimetiska läkemedel och användning av MAO-hämmare

Differentialdiagnoser

Slaganfall, intrakraniell process

KLINISKA MANIFESTATIONER

Symtom

Neurologiska: Encefalopati med huvudvärk, yrsel, synrubbning, illamående, kräkningar, känselbortfall, kraftbortfall, ibland medvetandepåverkan och kramper
Kardiella: Bröstsmärta/tryck, dyspné

Tecken

Tecken till akut vänsterkammarsvikt eller lungödem, akut njursvikt eller oliguri-anuri. Blodtrycket (BT) skall tas i båda armarna. Lyssna över njurartärerna och kontrollera perifera pulsar

UTREDNING OCH DIAGNOS

Kriterier

Diagnosen kan ställas vid förhöjt BT i närvaro av akut eller snabbt försämrad slutorganskada (i.e., på hjärta, hjärna och njure) baserat på anamnes och status. Förekomsten av de akuta slutorganskadorna är viktigare än själva blodtrycket

Blodprover

Blod-, elektrolytstatus, urinstatus/testremsa, eventuellt urinsediment

EKG

Ofta tecken på vänsterkammarhypertrofi

Radiologi

DT hjärna vid misstanke på slaganfall eller cerebellumblödning (fråga specifikt)

Oftalmologisk Undersökning

Kan påvisa tecken till hypertensiv retinopati

HANDLÄGGNING

Vårdnivå

Patienten bör läggas in med med täta blodtryckskontroller och EKG-övervakning

Behandlingsöversikt

Se tabell nedan för akut behandling

Från Hulting, J. upp., (2015). Hypertensiv kris (med encefalopati eller andra kristecken) . I: Akut internmedicin 2015., 6e upp. Stockholms läns landsting

Akut Behandling
1	Sängläge, höjd huvudände, lugn och ro
2	Labetalol (Trandate) 5 mg/ml, 2-5 ml iv under 3 minuter. Kan upprepas med 5 minuters intervall eller ges som infusion, 40 ml (200 mg) i 160 ml Glukos 50 mg/ml. Ges i dosen 2 mg/min= 2 ml/min. Totaldos bör ej överstiga 200 mg. Drastisk sänkning av blodtrycket skall undvikas för att förhindra ischemiska komplikationer. Sänk maximalt 25 % per 24 timmar
3	Diazepam (Stesolid) 5-10 mg eller iv
4	Furosemid 10 mg/ml, 4 ml iv. Högre dos vid njurinsufficiens
5	ACE-hämmare (tabl Captopril 50 mg upplöst i vatten eller calciumantagonist ger långsammare men mera svårstyrd trycksänkning
6	Vid vänsterkammarsvikt eller kontraindikation mot betablockad rekommenderas försiktig nitroglycerininfusion (risk för kraftigt blodtrycksfall och reflektorisk takykardi)

1. Hulting, J. upp., (2015). Hypertensiv kris (med encefalopati eller andra kristecken) . I: Akut internmedicin 2015., 6e upp. Stockholms läns landsting
2. Hypertensive emergencies. BMJ Best Practice. Oct 2015