Synonymer
Hypertension (HTN), högt blodtryck
Andra stavningar
–
Latin/Grekiska
Hypertensio arterialis, hypertonia arterialis
Engelska
Hypertension (HTN)
BAKGRUND
Definition
Systoliskt blodtryck (sBT) >140 mmHg och/eller diastoliskt blodtryck (dBT) >90 mmHg, se tabell under kriterierEpidemiologi
Prevalensen är ~ 30–45 % av populationen. sBT ökar med åldern fram till 80 års ålder medan dBT ökar endast fram till 50-årsåldern, därefter förblir trycket konstant eller går ned lite. sBT (pulstryck) är troligtvis den bästa prediktorn för kardiovaskulär sjukdom efter 50-årsåldernEtiologi
Primär (essentiell) HTN: 80–85 %; ingen enskild orsakSekundär HTN: 10–15 %; renal hypertoni (njurparenkymsjukdom eller njurartärstenos), primär aldosteronism (adrenalhyperplasi, adrenaladenom [Conn-syndrom]), obstruktivt sömnapnésyndrom, Cushing-syndrom, hyper-/hypotyroidism, feokromocytom, coarctatio aortae
Predisponerande Faktorer
Arv, övervikt, högt saltintag, regelbunden hög alkohol konsumtion, brist på regelbunden fysisk aktivitet, rökning, övriga delar av metabola syndrometDifferentialdiagnoser
Pseudohypertoni/situationsbetingat e.g. vitrockshypertoniKLINISKA MANIFESTATIONER
Symtom
Oftast asymtomatisk men HTN kan ge symtom vid mycket högt tryck och då i form av huvudvärk, yrsel, ansträgningssdypsné, ansträngningsrelaterade bröstsmärtor, palpitationer, epistaxisTecken
Vid primär HTN: Oftast inga teckenVid sekundär HTN: Flush, takykardi, hematuri, proteinuri, förhöjt kreatinin eller minskad GFR. Hypokalemi ses särskilt vid användning av diuretika
Komplikationer
Cerebrovaskulär sjukdom (CVS): TIA, slaganfall, vaskulär demensCoronar hjärtsjukdom: Angina pectoris och hjärtinfarkt
Andra: Vänsterkammarhypertrofi, diastolisk dysfunktion, vänsterkammardilatation, hjärtsvikt, plötslig död (10–20 % av alla dödsfall i västvärlden), perifer vaskulär sjukdom, njurskada, retinasjukdom
UTREDNING OCH DIAGNOS
Kriterier
NICE (2013) rekommenderar mottagningsblodtryck (≥140/90 mm Hg) + 24-timmars ambulatorisk blodtrycksmätning eller upprepade hemblodtrycksmätningar (≥135/85 mm Hg)Klassificering (ESH/ESC) av Hypertoni (HTN) | ||||
---|---|---|---|---|
Kategori | mmHg | |||
Systoliskt (sBT) | Diastoliskt (dBT) | |||
Optimal | 90 – 119 | + | 60 – 79 | |
Hög normal/pre-HTN | 130 – 139 | ± | 85 – 89 | |
Mild (grad 1) | 140 – 159 | ± | 90 – 99 | |
Måttlig (grad 2) | 160 – 179 | ± | 100 – 109 | |
Svår (grad 3) | ≥180 | ± | ≥ 110 | |
Isolerad systolisk HTN | ≥ 140 | + | < 90 |
Blodtrycksmätning (BT-mätning)
Blodtrycket bör mätas upprepade gånger (i.e. 2-3 gånger) under standardiserade förhållanden vid varje besök och efter en observationstid på 3-6 månader. Ambulatorisk BT-mätning eller hemblodtrycksmätningar bör göras för att ställa diagnosen HTN◊ 24-timmars ambulatoriskt BT: Hypertoni:
• Dygnsgenomsnitt ≥130/80 mm Hg
• Genomsnitt under dagen ≥135/85 mm Hg
• Genomsnitt under natten ≥120/70 mm Hg
• Genomsnitt under dagen ≥135/85 mm Hg
• Genomsnitt under natten ≥120/70 mm Hg
◊ Upprepade hemblodtrycksmätningar: Genomsnitt dagtid ≥135/85 mm Hg
Blodprover och Urinprover
Allmäna blodprover: Elektrolyter, kreatinin (eller cystatin C), urat, totalkolesterol, HDL, LDL, triglycerider, fastande blodsocker, HbA1c, CRP, B-natriuretisk peptid (NT-pro-BNP)P-metoxykatekolaminer: Screening av feokromocytom. Renin och aldosteron i serum för screening av primär aldosteornism. DT-binjurar vid hormonspegel som talar för sekundär HTN engagerande binjurarna
Urinprover: Urinundersökning (inklusive mikroalbuminuri)
EKG
Vänsterkammarhypertrofi eller tecken på ischemisk hjärtsjukdom inklusive genomgången hjärtinfarkt: vänsterkammarhypertrofi fördubblar risken för hjärtinfarkt, plötslig död och stroke, och fyrdubblar risken för utveckling av hjärtsviktRadiologi
Ekokardiografi: För bedömning av vänsterkammarhypertrofi (subklinisk)USG (± Doppler): av njurar eller isotoprenografi med ACE-hämmarprovokation vid misstanke om sekundär renoparenkymatös hypertoni
Carotisdoppler: För att undersöka väggförtjockning av a. carotis interna och förekomst av plack
MRT-hjärta: För vänsterkammarhypertrofi
HANDLÄGGNING
Vårdnivå
Behandlas vanligtvis av allmänläkare. Malign HTN skall behandlas på akutmottagningenBehandlingsöversikt
Behandling av mild HTN är kontroversiell då det saknas stöd för att behandling ger minskad mortalitet eller morbiditet. Icke-farmakologisk behandling/egenbehandling bör vara förstahandsbehandlingen vid mild HTNEgenbehandling
Patienten bör sluta röka, behandla sömnapné, viktminskning vid övervikt, förbättrad stresshantering, minskad alkoholöverkonsumtion, minska saltintaget till 5–6 g/dag (helst 3 g/dag), öka intaget av frukt och grönt (5 om dagen), minska fett- och kolhydratintaget, öka andelen omättat fett (fet fisk), öka fysiska aktiviteten (till 2,5 timmar/vecka)Farmakologisk Behandling
Läkemedelsbehandling har störst effekt på risken för slaganfall. Läkemedelsbehandling bör ges till:◊ Alla med komplicerad hypertoni så som målorganpåverkan, kardiovaskulär sjukdom, DM, nefropati
◊ Alla med måttlig till svår hypertoni
◊ Vid mild okomplicerad hypertoni stratifieras patienten i absolut kardiovaskulär risk (SCORE)
◊ Alla med måttlig till svår hypertoni
◊ Vid mild okomplicerad hypertoni stratifieras patienten i absolut kardiovaskulär risk (SCORE)
• Vid blodtryck >160/100 mm Hg rekommenderas läkemedelsbehandling oberoende av totalrisk
• Vid >5 % tioårsrisk för kardiovaskulär död rekommenderas läkemedelsbehandling vid blodtryck >140/90 mm Hg:
• Vid >5 % tioårsrisk för kardiovaskulär död rekommenderas läkemedelsbehandling vid blodtryck >140/90 mm Hg:
▫ Vid <5 % tioårsrisk för kardiovaskulär död rekommenderas läkmedelsbehandling vid blodtryck >140/90 mm Hg och tecken på organskada, ansamling av riskfaktorer eller samtidig hjärt-kärlsjukdom eller njursjukdom eller diabetes
▫ Överväg läkemedelsbehandling vid blodtrycksnivåer 140–159/90–99 mm Hg utan andra riskfaktorer om livsstilsåtgärder inte har avsedd effekt
▫ Överväg läkemedelsbehandling vid blodtrycksnivåer 140–159/90–99 mm Hg utan andra riskfaktorer om livsstilsåtgärder inte har avsedd effekt
◊ Mild (grad 1) HTN och en eller flera riskfaktorer så som påvisad skada i målorgan (hjärta, hjärna, njurar, ögonbotten, perifera kärl), etablerad kardiovaskulär sjukdom, njursjukdom (njurinsufficiens grad IV eller högre), DM, 10-årsrisk för kardiovaskulär död ≥ 5 %
Behandlingsmål för Hypertoni (HTN) | |
---|---|
Utan DM | < 140/90 mm Hg |
Vid DM | < 140/85 mm Hg |
BT-mål hos personer > 80 år | <150/90 mm Hg. Vid systoliskt blodtryck >160 mmHg bör blodtrycket sänkas till 150 mmHg |
BT-mål hos personer < 80 år | <140 mmHg under förutsättning att behandlingen tolereras och om patienterna är i övrigt friska och pigga |
Rekommenderade Läkemedel för Hypertoni (HTN) | |
---|---|
Förstahandsval | |
ACE-hämmare | Enalapril, ramipril och kombinationer med hydroklortiazid |
Kalciumantagonister | Amlodipin, felodipin, verapamil |
Angiotensin II-blokerare (ARB) | Losartan, kandesartan och kombinationer med hydroklortiazid |
Diuretika | Bendroflumetiazid (Salures), hydroklortiazid (Esidrex) |
Aldosteronantagonister (alternativ till diuretika) | Spironolakton, eplerenone (Inspra) |
Andrahandsval | |
β-blockerare | Bisoprolol, karvedilol, metoprolol |
Tredjehandsval | |
Alfablockerare, som tilläggsterapi | Doxazosin |